NOD nr 2-3:2016

Tema: Postsekulär kompetens

Ett nytt begrepp

I den nya boken Två systrar berättar Åsne Seierstad om hur de norsk-somaliska tonårssystrarna Ayan och Leila går från att vara välintegrerade och duktiga i skolan till att klä sig i niqab och sedan lämna familj och kompisar, hem och skola för att fara till Syrien och kämpa för IS. DN:s recensent drabbas av detta rafflande reportage. Skriver att skolans ideal om att tänka kritiskt faktiskt leder till att flickorna genomskådar det materialistiska norska samhället som ”existentiellt barnsligt”, att den ”värderingsförvirrade välfärdsstaten” inte ger några svar på frågan om livets mening. Behöver den goda tanken att ett ”annat samhälle måste vara möjligt” slå över i fascism och fanatism?

Sådana här frågor debatterades även då NOD förra hösten samlade sin referensgrupp. Diskussionerna utmynnade i vårt fullmatade temanummer om Fanatism. I samma möte samtalades om vad religionens nya synlighet, eller närvaro, på olika nivåer i samhället betyder. Har samhället förändrats? Kan det kallas postsekulärt? Krävs det särskilda insikter och förmågor hos individer och institutioner i dagens samhälle jämfört med gårdagens. Under samtalets gång myntade Morten Sager ett nytt begrepp, postsekulär kompetens. Men vad är det?

Det här numret är ett försök att utforska vad begreppet kan betyda. Joel Halldorf delar dagboksanteckningar som tyder på att det postsekulära verkligen ”händer”. Josef Bengtsson försöker definiera det postsekulära, liksom Ola Sigurdson. Pekka Mellergård frågar Lars Trägårdh varför religionen lagts till i nyutgåvan av en bok om svensk mentalitet. Marie Demker berättar om vägen från ”väckelsen” in i akademins världar, och Lisa Åsgrim hur det är att jobba i en mångreligiös svensk skola. Lars Johansson samtalar med Maria Küchen, Eric Schüldt och Matilda Gustavsson om det postsekulära i kulturen, och Jörgen Ovesen skriver om film. Morten Sager visar på vad postsekulär kompetens kan betyda inom vetenskapsteori och Lovisa Bergdahl inom pedagogik. Mirjam Olsson, Göran Sahlberg och Anna Sophia Bonde skriver om kyrkans brottning med det moderna.

I numret visas även verk av Lena Jerlström. Nio av dem är vävar som försökt att fånga hennes kusiners skiftande upplevelser av Gud, i sig talande bilder av vår tid. Är vårt samhälle postsekulärt? Detta nummer, liksom samhället i stort, är som ett kalejdoskop. Varje gång vi ser in i röret och försiktigt vrider några grader framträder nya mönster.

Från redaktionen


NOD nr 2-3:2016, Innehåll:
• ETT NYTT BEGREPP – introduktion från redaktionen.
• POSTSEKULÄR DAGBOK. Något har gått sönder i det offentliga samtalet i Sverige – närmare bestämt den sekulära normen. Vi lever mitt uppe i det, och exakt hur, när och varför det skedde går inte att säga än. Men här publicerar NOD utdrag från Joel Halldorfs dagboksanteckningar från två postsekulära kulturår.
• BORTOM MODERNITETENS MOTSATSER. Vad menas egentligen med begreppet postsekularitet? Josef Bengtsson, som forskat i frågan, menar att tanken på en tolkning som är fri från tro behöver ifrågasättas, och att det sekulära perspektivet bara är ett av flera i ett mångkulturellt samhälle.
• TRO SOM MOTSTÅND. Fördomar och kritik finns, men inte främst bland kulturlivets folk. Där är mera av nyfikenhet och öppenhet, säger författaren Maria Küchen i ett möte med Lars Johansson.
• LEVA I ETT DELAT LANDSKAP – MED VILJA ATT FÖRSTÅ. Den uppmärksammade boken Är svensken människa? kom nyligen ut i uppdaterad utgåva, med ett nyskrivet kapitel om religion. Är detta ett tidstecken? Pekka Mellergård har frågat Lars Trägårdh, en av författarna.
• YTTRE TRYCK OCH INRE RÖST. Vad kan egna erfarenheter betyda i mötet med yttre förväntningar och fördomar? Professor Marie Demker berättar om en personlig resa, om trons betydelse för tolkningen av världen ur flera olika synvinklar och om kompetensen att förstå dagens nya värdekonflikter.
• VARIFRÅN KOMMER MUSIKEN? Vad händer om man vågar gå nära, också ställa de stora frågorna om livet, döden och Gud i den svenska offentligheten? Lars Johansson har samtalat med den populäre programledaren och poddprataren Eric Schüldt.
• EN BERÄTTELSE OM TVÅ STÄDER. Kan en roman utmana idealen om en strikt åtskillnad mellan offentligt och privat, mellan det sekulära och religiösa? Ola Sigurdson, som skrivit boken Det postsekulära tillståndet, menar att det sekulära inte bör vara en gränspolis, utan ett utrymme för förhandling mellan människor som lever och tänker olika.
• SÅ MYCKET BÄTTRE? Är kunskap om tro en viktig kompetens för dagens kulturskribenter? Har den ökat, och vilka blir reaktionerna om man råkar skriva om religion? Lars Johansson har samtalat med Matilda Gustavsson på Dagens Nyheter.
• DE POSTKRISTNA OCH KYRKAN. Har synen på kristendomen försnävats? Har det religiösa språket frikopplats från det viktiga i livet? Och hur har kyrkan påverkats av dessa processer? Mirjam Olsson söker en väg bortom skenbilderna.
• PILGRIMER I EN SEKULÄR TID OCH DÄREFTER. Hur har frikyrkan formats av den moderna världen? Har hon, i viljan att tvätta bort den moderna skamstämpeln att vara alltför ”het och dum”, kanske blivit alltför ”cool och smart”? Göran Sahlberg spanar efter frikyrkans postsekulära kompetens.
• DEN FÖRLORADE PÄRLAN. Kan en kyrka som präglats av det moderna orientera sig i ett nytt landskap? Anna Sophia Bonde ser en möjlighet i att kyrkan blir beroende av Gud på ett sätt hon inte behövt vara på länge.
• HELA VÄRLDEN I KLASSRUMMET. Hur är det att jobba i en mångkulturell skola? Lisa Åsgrim brukar numera behöva berätta att det faktiskt finns människor i världen som inte tror på Gud. Och hon får kompetenser som vore värdefulla i varje svensk skola.
• GUDEN SOM VÄGRAR ATT DÖ. Vilka bilder av sekulariseringen blir synliga hos två av 1900-talets största filmare? Jörgen Ovesen ser gemensamma drag och anknyter även till aktuell debatt. Ladda ner artikeln som pdf
• ATT SKOLA SKÖNHETSSINNET. Den svenska skolan har fokuserat på moral och förnuft när det gäller förståelsen av religion. Kan en skolning av sinnet för skönhet vara nödvändig för att förstå religion i en tid som vår, frågar Lovisa Bergdahl i sitt sökande efter en postsekulär pedagogik?
• EN VETENSKAPSTEORETISK VÄG TILL POSTSEKULÄR KOMPETENS. Finns det något hopp om förståelse mellan människor när även forskare är oeniga om hur världen ska beskrivas? Morten Sager visar att senare vetenskapsteori öppnar för gränsöverskridande samarbeten. Ladda ner artikeln som pdf
• FRÅN ORD TILL BILD, OCH BORTOM… I nio vävar har hon tolkat nio olika personers tankar kring upplevelsen av Gud. Lena Jerlström samtalar med Emelie Nestor om konsten att respektera andras erfarenheter
• TEXTER OCH VÄVAR. Lena Jerlström ställde en fråga till sina kusiner: Hur ser din Gudserfarenhet ut? De skrev och Lena vävde. Här presenteras ett sammandrag av kusinernas texter.